De bär på äventyr, rädslor, hopp och drömmar, inslag av magi och prövningar som speglar det vi själva möter i livet. Jag pratar förstås om sagor.
Sagor är berättelser som ofta innehåller magi, hjältar, prövningar och moraliska teman, men det finns många olika sorters sagor som var och en följer en viss dramaturgi. En klassisk sorts saga är hjältesagan, där huvudpersonen går från en trygg plats, möter hinder, får hjälp av en mentor eller magiska föremål, besegrar ondskan och återvänder förändrad och starkare. Denna dramaturgi bygger på den klassiska hjälteresan och speglar ofta mod, ansvar och viljan att offra något för det goda.
En annan sorts saga är förvandlingssagan, där huvudpersonen eller någon i berättelsen blir förvandlad till ett djur eller ett föremål genom en förbannelse. Här bygger dramaturgin på en inledande konflikt där någon felar eller förbannas, följt av en resa för att bryta förbannelsen, där kärlek, mod eller vänskap ofta blir nyckeln till lösningen, innan förvandlingen hävs och balansen återställs.
Det finns också rättrådighetssagan där en orättvisa sker i början, och huvudpersonen ofta blir bedragen eller utsatt för ondska. Handlingen följer huvudpersonens kamp för att återupprätta rätten, ofta med hjälp av en klok gammal kvinna, ett djur eller en vän, tills sanningen kommer fram och den skyldige straffas, vilket ger en känsla av rättvisa när berättelsen avslutas.
Den poetiska hämndesagan är en form där en karaktär utsätts för svek eller grymhet, och dramaturgin går ut på att huvudpersonen växer, lär sig och finner mod att återvända och utkräva hämnd, men på ett sätt som känns rättfärdigt. Oftast innehåller dessa sagor en period av exil eller gömställe där huvudpersonen samlar kraft och får hjälp av en magisk vän eller ett föremål innan hämnden sker.
En annan typ är prövningssagan där hjälten eller hjältinnan måste genomföra tre svåra uppgifter för att bevisa sitt värde, ofta för att vinna prinsessans hand, rädda sitt folk eller finna en förlorad skatt. Den dramaturgiska strukturen bygger på upprepning och stegring där varje prövning är svårare än den föregående och där mod, list och godhet ofta leder till framgång.
Kärlekssagan är en annan variant där två personer älskar varandra men hindras av yttre krafter, såsom en ond styvmor, ett svartsjukt kungadöme eller en förbannelse. Den dramaturgiska linjen här bygger på separation, längtan, en rad hinder och till sist återförening, ofta efter en dramatisk räddning eller en upplösning där sanningen uppdagas.
Visdomssagan är en sort där huvudpersonen ofta är en ung, enkel människa som genom list och mod lyckas överlista en kung, en jätte eller en drake. Dramaturgin här är enkel men effektiv: hjälten möter ett problem, använder sin klokhet för att lösa det och får belöningen, vilket ofta symboliserar att visdom är starkare än ren makt.
Skapelsesagan är en sagotyp där handlingen förklarar hur något i världen blev till, som varför räven är röd eller varför solen går upp varje dag. Dramaturgin bygger på en berättande förklaring med en konflikt eller händelse som leder fram till den permanenta förändringen i världen, och dessa sagor fungerar ofta som en kombination av poesi och myt.
Den mörka spegelsagan är en typ där berättelsen speglar människans inre rädslor och mörker, med dramaturgi som börjar i vardagen, men där något skrämmande eller övernaturligt leder huvudpersonen in i en värld av faror. Handlingen kretsar kring att möta sina egna rädslor och ofta lär sig karaktären något viktigt innan de återvänder till sin vanliga värld, något förändrade.
Den lekfulla nonsenssagan är en form där dramaturgin inte alltid följer strikt logik men ändå har en rörelse från ordning till kaos och tillbaka till ordning. Dessa sagor innehåller ofta djur som talar, märkliga figurer och komiska händelser som leder till en enkel moral eller en känsla av lättsamhet och glädje när sagan avslutas.
Genom dessa olika sorters sagor får vi en spegling av mänskliga drömmar, rädslor och hopp, samtidigt som de visar hur olika dramaturgiska mönster hjälper oss att förstå de berättelser vi berättar för varandra genom generationer. Sagor lär oss mod, rättvisa och hopp, samtidigt som de ger en plats där fantasi och verklighet kan mötas och skapa mening i tillvaron.
Man kan använda olika sorters sagor på många sätt beroende på vad man vill uppnå, både i undervisning, i personlig utveckling och i skapande arbete. Hjältesagan kan användas för att hjälpa barn och ungdomar att förstå begrepp som mod och ansvar, samtidigt som den skapar en trygg struktur där de kan spegla sina egna drömmar och rädslor i hjälten som kämpar mot ondskan och växer genom sina prövningar.
Förvandlingssagor kan användas i samtal om identitet, förändring och känslor, eftersom de ofta handlar om att vara fångad i något man inte vill vara och längtan efter att bli fri. I skapande arbete kan de inspirera barn eller vuxna att själva skriva berättelser om förvandlingar som speglar något de upplever i sitt eget liv.
Rättrådighetssagor fungerar som ett verktyg för att samtala om rättvisa och etik, både i skolan och hemma. De kan hjälpa barn att förstå konsekvenserna av lögner och svek, samtidigt som de ger en känsla av hopp om att det goda kan segra även när allt ser mörkt ut.
Prövningssagor är användbara i grupper där man vill stärka samarbete och uthållighet. De visar hur utmaningar kan övervinnas steg för steg, vilket kan överföras till verkliga situationer där man behöver träna på att inte ge upp för tidigt.
Kärlekssagor kan användas för att diskutera relationer, förväntningar och känslor. De kan hjälpa unga att samtala om vad kärlek kan vara och hur den ibland möter hinder, samtidigt som sagorna erbjuder en trygg berättelseram för att prata om svåra ämnen.
Visdomssagor kan användas för att stimulera kreativ problemlösning. Genom att analysera hur hjälten överlistar en drake eller en girig kung, kan man uppmuntra barn och unga att hitta egna kreativa lösningar på problem i sin vardag.
Skapelsesagor är användbara för att väcka fantasin och förklara naturfenomen på ett lekfullt sätt, vilket kan göra undervisning i naturkunskap eller religion mer levande. De kan också fungera som skrivuppgifter där elever får skapa egna förklaringar till varför världen ser ut som den gör.
Mörka spegelsagor kan användas i arbete med att identifiera och bearbeta rädslor och svåra känslor. Eftersom dessa sagor ofta handlar om att möta något skrämmande och komma ut starkare, kan de bli en metafor för att våga möta sina egna svårigheter.
Nonsenssagor kan användas för att uppmuntra skratt, lekfullhet och kreativitet i både undervisning och terapi. De kan visa att berättande inte alltid behöver vara allvarligt utan kan vara en plats där allt är möjligt, vilket skapar trygghet för att uttrycka sig.
På så sätt kan sagor användas för att undervisa, stärka självkänsla, utveckla kreativitet och ge förståelse för moral och känslor, samtidigt som de förblir en plats för fantasi och glädje. De kan hjälpa människor i alla åldrar att reflektera över sitt liv och finna mening i sina erfarenheter, samtidigt som de ger möjlighet att skapa gemenskap och samtal genom berättelsernas kraft.
